lärarfortbildning och föreläsning för elever på folkhögskolor, gymnasium, högstadium, mm.
Pioneer-plaketten
Pioneer 10 och 11 blev 1972-1973 de två första av totalt fem rymdsonder som nådde den hastighet som krävs för att lämna solsystemet. Var och en bär med sig en guldbelagd plakett avsedd att fungera som ett meddelande till eventuella utomjordiska intelligenta livsformer. Plaketten visar en man och en kvinna samt flera symboler som beskriver sondens ursprung.

Vad är Rymdkunskap?

Rymdkunskap var namnet på ett projekt som syftade till att stödja pedagogers kunskaper kring rymden och rymdfärder. Pedagoger är generellt sett trygga i sina astronomikunskaper, men den ”andra delen” är svårare att hinna fördjupa sig i – ett område som dessutom ständigt utvecklas och växer. Rymdkunskap handlar om att på relativt begränsad tid, oftast en halvdag, ge en helhetsbild hur rymdverksamhet fungerar, d.v.s. hur människan använder rymden och utforskar solsystemet, med tyngden på bemannade rymdfärder. Vilken fördel har en helhetsbild jämfört med bara en kortare föreläsning om ett begränsat område? Med en helhetsbild minns man bättre hur det ligger till och när man får ny kunskap är det lätt att placera den i ett sammanhang. Helhetsbilden är mycket fascinerande och har stor potential att väcka nyfikenhet. Och från nu genomförs Rymdkunskap inte bara som lärarfortbildning utan även för elever t.ex. på N och T-programmen, folkhögskolor och även för högstadiet. Under en halvdag kombineras rikt illustrerad föreläsning med korta filmklipp. Oavsett om det handlar om Rymdkunskap för pedagoger eller för elever är rubrikerna desamma. Det är komplexiteten som skiljer föredragen åt. Ju yngre åhörare, desto enklare begrepp och desto mer illustrationer och film.
Rymdfärja
De amerikanska rymdfärjorna genomförde 135 uppdrag mellan 1981 och 2011 och tog sammanlagt 355 astronauter från 16 länder till omloppsbana. Efter det andra allvarliga haveriet beslutade man att pensionera flottan, eftersom riskerna bedömdes som alltför stora.

Sitta och lyssna -det laborativa då?

Naturligtvis inser vi alla vikten av laborationer och ofta vill vi kombinera föredrag och genomgångar med ”hands on”-moment. Rymdkunskap vill i detta fall undvika en alltför fragmenterad framställning, här är det ett holistiskt grepp som ger åhörarna bättre förutsättningar att både minnas och inspireras av innehållet. En viktig utgångspunkt för verksamheten är akademiska studier som visar att intresset för naturvetenskap och teknik ökar hos unga som får ta del av rymdverksamhet (till exempel månlandningarna för över 50 år sedan). Lärarfortbildning och gymnasieföreläsningar genomförs som två 80-minuterspass med en 20 minuters rast i mitten. För högstadiet anpassas det till förutsättningarna, t.ex. två 40 minuters pass en dag och lika en ytterligare dag.
Apollo-rymdräkt
Apollo rymddräkterna påverkades kraftigt av måndammet (regoliten). Det slipande dammet slet på dräktens material och leder, trängde in i lager och förslutningar, försämrade rörligheten och störde temperaturkontrollen. Det följde även med in i månmodulen, där det orsakade irritation i ögon, näsa och hals.

Vad handlar Rymdkunskap om?

Den första tredjedelen av innehållet handlar om en grundförståelse för fysiken bakom rymdfärder, till exempel raketprincipen, tyngdlöshet, omloppsbanor, solvind, kosmisk strålning samt avstånd och proportioner. Den andra berör mer praktiska aspekter: hur farkosterna fungerar, hur en rymdpromenad genomförs i rymddräkt och, efter att deltagarna följer med på ett virtuellt studiebesök på ISS, hur vistelsen ombord går till och hur kroppen påverkas – exempelvis mat, hygien och toalettbesök. Den sista tredjedelen beskriver rymdområdets utveckling de kommande 25 åren. När ISS snart pensioneras planeras forskningsstationer på månens sydpol där man indikerat förekomst av vatten-is (och senare vidare mot Mars). Det finns även en fjärde del som sällan hinns med, men kan bokas: ”Rymdkapplöpningen och Kalla kriget”.
Sovjetisk månlandare LK
I det sovjetiska månprogrammet skulle en ensam kosmonaut ta sig från moderfarkosten LOK till landaren LK via en rymdpromenad, eftersom det - till skillnad från i Apollo-programmet - inte fanns någon intern tunnel. Under landningen stod kosmonauten upp i landaren och steg sedan ut genom sidoluckan för en kort vistelse pä månens yta. Efter återfärden till omloppsbana krävdes ytterligare en rymdpromenad för att ta sig tillbaka till moderfarkosten. Vid det laget hade kosmonauten tillbringat över ett dygn i sin rymddräkt. Sovjetunionen lyckades dock aldrig genomföra en bemannad månlandning.

Vem står bakom Rymdkunskap.se?

Första året drevs projektet av undertecknad tillsammans med (och finansierat av) statliga Rymdstyrelsen, och den svenske astronauten Christer Fuglesang deltog som föreläsare. Därefter fortsatte projektet på ”egna ben”, och hittills har närmare 12 000 pedagoger utbildats. Jag (Ulf Berggren) som håller i Rymdkunskaps föreläsningar har fått chansen i nästan 20 år att specialisera mig att förmedla relevanta kunskaper om rymden och rymdfärder. Det är detta jag arbetar med, världens roligaste jobb! Efter 10 år som Ma/NO-lärare på en skola där jag hade ett stort rymd-fokus och kom att åka med eleverna till Cape Canaveral för studiebesök hos Fuglesang på den tiden, fick jag chansen att vara projektledare för stort projekt där vi tog ut ”rymdforskning” till gymnasieskolor. Under 16 år föreläste jag om hur människan utforskar solsystemet på en kurs på Lunds-universitet. Har drivit Rymdkunskap under många år. Bibliotek, museer, föreningar, företag mm. har stått för ca. 15 föreläsningsinbjudningar per termin i över 15 år. Har mycket gott om referenser. De allra flesta skolor återkommer följande läsår med ny bokning.

Företaget som driver Rymdskunskap.se heter Beatnic Förlag KB.
Apollo-Sojuz dockning
Apollo-Sojuz-testprojektet (ASTP) blev 1975 den första dockningen mellan rymdfarkoster från supermakterna USA och Sovjetunionen. En särskild luftslussmodul gjorde det möjligt för besättningen att besöka den andra farkosten, eftersom de hade olika tryck och atmosfärssammansättning.

Kostar det något?

Denna verksamhet har bara finansiering från den verksamhet som genomförs. Det mesta av verksamheten genomförs från skolstart till sportlovet. Besök på gymnasieskola eller folkhögskola kostar 8500 kr + moms och resa. Högstadie träffas i ett eller många klassrum via Zoom på filmduk och här är kostnaden 1600 kr/h + moms (gånger 3 h). Även gymnasier med få elever kan boka digitalt till samma som för högstadiet. Små grupper/klasser/skolor kan erbjudas rabatter eller praktisk anpassning. Kostnaden faktureras, bokning innan 10/8 2026 ger 12% rabatt. Digitala åtaganden (via Zoom) faktureras vid bokningstillfället.

Längst ned på denna sida finns inbjudningarna till lärarfortbildning, där anges bl.a. deltagaravgift.
Voyager 1
Voyager 1 sköts upp av NASA 1977 som en del av Voyager-programmet för att studera det yttre solsystemet och den interstellära rymden bortom solens heliosfär. År 2013 tillkännagavs att sonden troligen hade blivit den första att nå den interstellära rymden. Om cirka 40.000 år kommer Voyager 1 att passera inom 1,6 ljusår från stjärnan Gliese 445, som ligger 17 ljusår från jorden.

Mer information och bokning.

Länk till lärarfortbildning klasslärare låg och mellan, anpassad skola, fritid LÄNK

Länk till lärarfortbildning lärare naturkunskap gymnasiet, lärare NO och Tk högstadiet LÄNK

Länk till resurser tidigare kurser, etc. LÄNK

Länk till villkor etc. LÄNK


RYMDKUNSKAP
c/o Beatnic Förlag KB
Simmermarksvägen 5
231 92 Trelleborg

08-366 033 (tf. tid kl. 09-16)
kontakt (at) rymdkunskap.se